Tag: Swedish

Posts written in Swedish.

  • Strategiarbete – ett aktuellt exempel –

    Strategiarbete – ett aktuellt exempel –

    Som ett led i att förklara vad strategiarbete kan vara tänkte jag ta mig själv som exempel.

    Ända sedan jag startade min egna konsultfirma har jag egentligen huvudsakligen gjort det som man gör som anställd i ett bolag eller organisation. Jag har svarat på annonserade förfrågningar med ansökan för att förhoppningsvis bli antagen på uppdrag som passar in på mina erfarenheter och förmågor, detta i konkurrens med fler – -> många andra som också bedömer sig som kvalificerade.

    Med tiden har vi blivit fler och fler som slåss om en kaka som i någon mån krymper och växer i takt med konjunktur- politiska- och andra omvärldsliga svängningar. Fundamentala marknadsekonomiska spelregler säger att med den spelplanen och avtagande fart på ekonomin sjunker priserna samtidigt som utsikterna att bli antagen (ytterligare) minskar.

    Det är i det här läget man är skyldig sig själv att fråga om det inte är dags att ändra på någonting – att börja jobba med sin strategi.

    Sagt och gjort: jag har dragit slutsatsen att jag borde gå från att vara en timdebiterande resurs till att vara en leverantör av bevisat värde (det går självklart att bevisa värdeskapande i timdebiteringsformen och skall så vara, men ofta tenderar värdeskapandet i den traditionella resurskonsultaffären att komma i skymundan av arbetet med att “fylla luckor”).

    Det jag levererar ska vara tydligt paketerat så man redan på förhand kan få en uppfattning om omfattning, kostnad och effekt.

    Som en följd av detta har jag behövt lära om och lära nytt – jag behöver börja sälja. och då menar jag sälja enligt den professionella definitionen av försäljning: att ge råd och rekommendationer som ger kunden ett bevisat värde.

    Utmaningen jag tagit mig an är så mycket mer omfattande än jag kunna göra mig en föreställning om och den skapar en mestadels obehaglig känsla av osäkerhet. Men kanske den osäkerheten i det långa loppet ger mer tillbaka än den falska säkerhet som en tillsvidareanställning, eller långa, svårjobbade uppdrag ger. Du vet ju aldrig på förhand när det plötsligt är dags att packa ihop och gå hem, och du får inte alltid reda på orsaken till varför det blir så.

    Här börjar min resa mot – tja, något annat än det tidigare i alla fall. Saker jag hittills gjort för att öka mina chanser att lyckas:

    • Gått en kurs i hur man bokar möten genom kalla samtal
    • Riktat upp en väldigt ostyrig hemsida som aldrig haft ett vettigt innehåll för att marknadsföra mig (här återstår MYCKET, men nu talar den i alla fall om vad jag gör (vill göra)).

    Vad som återstår:

    • Att lära mig grundläggande prospektering (ett mycket utmanande område)
      • Omsätta ovanstående i handling (d.v.s. identifiera målgrupper och därigenom s.k. suspects – förmodat intresserade av mitt erbjudande)
      • Skapa och bygga min hitlista, d.v.s. en lista över de personer jag tror är intressanta att kontakta
    • Att öka min närvaro på sociala medier, där LinkedIn är prioriterat
      • I detta lista ut hur algoritmerna jobbar för mig istället för tvärtom
      • Posta och framförallt interagera
    • PRIO 1 – men ändå inte – att börja ringa kalla samtal
      • Här behöver hitlistan vara framme
      • Sociala medier behöver kunna bekräfta bilden av mig (well, but…)
    • UNDER TIDEN: skapa koncept, beskrivningar och underlag för mina produkter.
      • Presentationer
      • Info på hemsidan
      • Material till sociala medier
    • ALLT ANNAT:
      • Tiden som jag behöver ta tillvara på ett ansvarsfullt sätt, mycket mer av min arbetstid är numera ”min tid” mot tidigare ”kundens tid”
      • Alla hjärnspöken som sitter på mina axlar och skriker i kör: ”DU KOMMER ATT MISSLYCKAS, DU ÄR INGEN, DU ÄR FÖR GAMMAL!” Och så vidare. De här behöver på riktigt hanteras med fast hand och en stor dos energi och envishet. Frågan är bara hur?

  • Vad är egentligen en strategi?

    Vad är egentligen en strategi?

    Ägnar du dig åt strategisk planering? Har du en strategi-plan? Då är det dags att tänka om. Varför då? Jo för att en strategi är något helt annat än en strategi-plan, även om man kan lista åtgärder och aktiviteter som behöver genomföras, med ansvarig och tid då det ska vara klart med mera. En strategi handlar oftast om en förflyttning från ett tillstånd (nuvarande) till ett annat (önskat). En strategi bygger på vilja, antaganden, visioner och mål och den rymmer osäkerheter man måste hantera under resan man gör.

    I företagssammanhang borde det handla om att göra något för att skaffa sig en fördel före medtävlare (konkurrenter), så att man säkerställer fortsatt eller ännu hellre ökad konkurrenskraft och därigenom ökad tillväxt.

    I en offentlig verksamhet borde det handla om att exempelvis förändra hur man lever upp till det som är ens uppdrag, där det överordnade syftet alltid bör (ska?) vara att tjäna medborgarna på bästa möjliga vis.

    Vad är nytt i det här då? Undrar du förstås – det här har vi ju hört så många gånger förr?

    Ja, det kanske låter konstigt, men de flesta företag och organisationer ägnar sig gärna åt ”strategisk planering” hellre än riktigt strategiarbete, för det är mycket bekvämare än alternativet, det man borde ägna sig åt på ledningsnivå.

    En av de bästa definitionerna av begreppet “strategi” har Roger Martin formulerat och den kan man ta del av här. Den lyder som följer:

    Strategi
    “En sammansatt uppsättning val som som placerar dig på en spelplan du väljer, på ett sätt som gör att du vinner”.

    Strategin har en teori: den förklarar varför du ska vara på den spelplanen du väljer, och vidare hur du, på denna spelplan, ska vara bättre än någon annan på att betjäna kunderna på den spelplanen. Den här teorin måste hänga samman i alla sina delar och den måste vara genomförbar. Du behöver kunna identifiera aktiviteter ur den för att det ska vara en bra strategi.

    Strategi

    • Verkliga kunder är kunderna
    • Du kan inte kontrollera dem
    • Du kan inte kontrollera intäkter

    Plan

    • Du kontrollerar kostnader
    • Du är kund
    • Det är vant och bekvämt

    Låter det här krångligt och abstrakt?

    Det finns metoder för att göra det här mer greppbart och enkelt att jobba med. Jag kommer att förklara hur i kommande poster.

  • En vanlig morgon i tjänstesamhället

    Tisdag morgon, på väg till bussen. Kommer på att jag glömde köpa månadskort igår kväll, på sista dagen för det gamla färdbeviset – slarver.

    Jaja, kanske tobaksaffären (eller kallas en sån Spel & Godis nuförtiden?) är öppen, annars får man satsa en slant på en SMS-biljett. Affären-som-tillhandahåller-färdbevis är naturligtvis stängd, mot busshållplatsen. Jag köper min biljett i god tid så jag slipper stå med skammens rodnad och fippla under bussfärden. Får ett SMS i retur – hmm:

    “Köpet misslyckades. Kontrollera dina kortuppgifter på ditt sms-konto på https://sl.klarna.se, byt till faktura eller registrera ett annat kort. Vänliga hälsningar, Klarna.”

    Visst faen, jag har ju bytt ut kortet som är kopplat till mitt SL-konto. Klickar på länken i SMS-et, går in på kontot, följer instruktionerna. Går ej att radera kortet i och med att valet “fakturabetalning” som man måste falla tillbaka på, “inte är tillgängligt för närvarande”.

    Vad gör jag nu? Kallt om fingrarna, måste fly in i värmen, ringer SL Center. Inser plötsligt vad det är som genererar hatet i samhället – det måste vara alla käcka autosvar som man får i örat och robotar som man ska prata med för att beskriva sin fråga, samt förvarningen om att jag kan komma att bli uppringd av deras automatiska kundundersökning…

    Mitt ärende ligger utanför SL’s kompetens- och ansvarsområde, så jag blir vidarekopplad till Klarnas Servicedesk, ånyo med tillhörande käcka bonding-fraser från roboten. Här sitter en mer tekniskt bevandrad handläggare som faktiskt verkar ha behörigheter att göra något. Under den relativt långa tid som åtgärden tar bekantar jag mig med appen jag inte velat använda – SL’s egen app för biljettköp m.m. Här ser jag att det finns en inbyggd logik för kortbyte – men varför har jag inte börjat använda den appen…?? Jag vågar inte göra något då Klarna är och rotar i back end bland mina parametrar.

    SÅ PLÖTSLIGT – är det någon som hojtar till: “Nu har jag tagit bort ditt kort, det händer direkt, nu kan lägga in ett nytt”. Tack för det, samtalet avslutas. Noterar i kontoinställningarna att mitt telefonnummer tagits bort från SL-kontot, inte kortnumret. Knappar in mitt nummer och se där, kort- och telefonnummer är fortfarande sammankopplat.

    Jag går då in i SL-appen, tar bort mitt gamla kort och lägger in det nya. Köper biljett i SL-appen, åker till stan, cirka 25 min senare än planerat.

    Var kan man dra för lärdomar av detta? Jo, till exempel att

    • många till synes triviala tjänster i vissa ögonblick är väldigt viktiga för att tillvaron ska fungera.
    • t.o.m. en sån som jag, som alltid förespråkar tillämpning av ny teknik och gärna testar allt som går att testa gällande nya tjänster, har fixa idéer om att hänga kvar vid det gamla.

    Min slutsats är klar: om det kommer ett nytt sätt att göra något på, PROVA. Den nya designen är faktiskt avsedd att underlätta mer än den gamla! Håll inte fast vid det gamla bara för att du inte vill prova nytt. GLÖM INTE BORT DET NU!

  • Vad menar vi med digital transformation och vem angår det?

    Eller – Digitalisering för nybörjare

    Härom dagen flimrade det förbi ett informationsfragment om digital transformation (igen) som jag inte kunde låta bli att glutta lite närmare på (igen). Det var en delning av en promotion för Internetdagarna.se, där Telias VD förklarade vad begreppet står för. Jag kan absolut instämma i det hon säger, men det finns en hel del mer i det här som rätt många tenderar att missa. Det här kan bero på att det jag vill uppmärksamma inte är så glamoröst och lättsmält, det reser en mångfald av ytterligare frågor och kan ofta lämna den det drabbar ensam med sina funderingar och utan underlag för väl avvägda beslut. Vidare tycker jag ofta att den här typen av budskap ofta drabbas av att korten blandas ihop i det man vill förmedla. Men vem är jag att påstå det och vad är det egentligen jag menar?

    Jo så här då:
    Telia pratar å ena sidan om sin förändringsresa i en strävan att skapa en mer kundorienterad organisation, här boostad med införandet av begreppet “kundbesatthet”… (Jag blir lite illa till mods av tanken på att ha en leverantör som är besatt av mig som kund måste jag säga. Det räcker gott om de är tydliga, transparenta och motsvarar, eller ännu bättre överträffar mina förväntningar. Jag vill faktiskt bara ha tjänster som passar mina behov, är tillgängliga och prisvärda.) För att komma dit behöver de genomföra ett förändringsarbete, gott så, inte helt ovanligt i stora och mogna organisationer. Vidare pratas det om ett nytt sätt att tänka när det gäller att driva sin affär och möta sina kunder. Jag hoppas de prototypar flitigt och omarbetar det som inte fungerar, ety Telia torde fortfarande ha en hel hög med gamla kunder som bara vill kunna ringa 90 200 och få svar på sina frågor – för så har en ju alltid gjort, eller hur? Sen ordas det en del om att de ändrat sitt förhållningssätt till sociala medier. Det är ju faktiskt helt nödvändigt idag och där kan jag nog tycka att de lyckats ganska väl även om inledningen var trevande och snubblande för ett par år sedan.

    Till sist nämner Telia sitt sannolikt smärtsamma och omfattande arbete med att stöpa om kundtjänstarbetet parallellt med systembyten, både för kunder och internt stöd.

    Sammanfattningsvis är det intressant att se hur en betydande aktör på den digitala tjänstearenan ser på arbetet med digital transformation – alla delar omfattas och hela organisationen berörs, ingen nämnd och ingen glömd. Men är det så för alla?

    Jag dristar mig till att påstå att arbete med förbättring av kundorientering inte nödvändigtvis är en del av digitalt transformationsarbete, det borde vara ett obligatoriskt grundelement i att leda verksamhet som ska leverera värde till sina ägare. Att jobba med sitt tjänsteutbud för att skapa nya värden för nya och befintliga kunder kan innefattas av digital transformation – men det måste inte alltid gälla. Att exempelvis bygga hus och meka cyklar är fortfarande något som har betydande analogt inslag, däremot kan hur vi kommunicerar vår förmåga att göra det och hur vi når våra kunder (även kallat marknadsföring resp. hantering av försäljningskanaler) understödjas och förstärkas med digitala stödtjänster, liksom naturligtvis automatisering av genomförandet.

    Vad jag vill komma till är att för dig som ansvarar för att leverera mervärde till ägare gäller samma sak som alltid har gällt och alltid kommer att gälla, d.v.s. att noga tänka igenom varför en förändring är nödvändig och vem som tjänar på förändringen som planeras. Det är sällan man löser en vikande efterfrågan eller en utebliven tillväxt om man inte jobbar med själva värdeerbjudandet och förändrar eller vidareutvecklar det i första hand. Att ständigt bedöma affärsmodellens relevans borde alltid vara nr 1 för alla. Digitalisering utan tydlig vinsthemtagning ska helt enkelt inte beslutas, oavsett om det handlar om automatisering av egna arbetsflöden eller nya sätt att driva sin affär på, eller att skapa helt nya affärer.

    Däremot skulle fler kunna tänka i banor av att “göra helt annorlunda” för att skapa nya möjligheter för värdeskapande. Det har fortfarande inte nödvändigtvis alltid med digitalisering att göra, men den är en allt viktigare möjliggörare för värdeskapande som tidigare inte ens funnits.

    Exemplet Telia ovan är en leverantör som verkar på en marknad i extremt snabb utveckling. Många andra gör det också, men långt ifrån alla. Hos “alla de andra” finns det minst lika mycket stora och spännande utmaningar när det gäller innovation, digitalisering och förändring. Men de kan vara svårare att identifiera i det brus som råder, och lätta att förväxla med “gammaldags” lednings- och förbättringsarbete.